"And he damned himself"

I fredags fick jag mitt paket med seriealbum jag hade beställt från amazon. Jag kastade mig på cykeln i spöregnet och cyklade så fort jag bara kunde för att hämta ut det! Så det är vad jag har gjort i helgen; legat på soffan alternativt sängen och läst. Mitt sociala liv blev dock inte så hårt straffat som man kunde tro, då ingen egentligen hade lust att göra något i det vädret... Hur som helst!
Jag kastade mig först och främst över Preacher Book Three Hardcover Deluxe. Jag har väntat på den hur länge som helst, trots att den släpptes redan i december... men min ekonomi har inte riktigt räckt till. Book Four släpptes nu i juni och Book Five släpps i november.
Jesse Custer välkomnade mig med en varm famn, då hela boken börjar med en introduktion av Saint of Killers som får helvetet att frysa till is. Det hela kändes lagom makabert och testosteron-fyllt, med X antal mord och catchphrases. Det är resten av boken som gjorde mig besviken, den delen som faktiskt handlar om Jesse Custer, Tulip och Cass. Ett tråkigt kärlekstriangeldrama och väldigt lite action förutom ett gäng fangbangers, och åh, vad jag är trött på just det. All den här vampyrhypen som pågår har gett mig en tröttsam eftersmak i munnen och inte ett enda incestiöst kräk yttrade sig! Arseface räddade dock det hela ganska väl, och fick mig att gång på gång att fnissa! Hans karaktär växer för varje gång han dyker upp i serien, och jag hoppas att han kommer synas till fler gånger i framtiden... Jag har dock intalat mig själv att detta bara är lugnet inför stormen som komma skall med Book Four. Ge mig lite riktig ondska!

Senare började jag läsa Locke & Key, serien jag tidigare nämnde lite snabbt i mitt inlägg om Eisner Awards. Jag klickade hem första volymen, ”Welcome to Lovecraft”, som visade sig vara en hardcover till min stora förtjusning! Och bättre blev det... Joe Hill är en fantastisk berättare, men vad mer kan man förvänta sig av Stephen Kings son?! Serien handlar om familjen Locke som möter en enorm tragedi och flyttar till en stad vid namn Lovecraft, och en stor herrgård vid namn Keyhouse. Familjens minsta, Bode, upptäcker att dörrarna i herrgården inte alltid leder dit man tror...
Historien är väldigt mörk och obehaglig, du kommer garanterat ligga fastnaglad med serien och inte vilja sluta läsa. Samtidigt som det finns en hel del våld i den här serien så tror jag att det är en sådan serie som kan få fler tjejer att läsa mer, precis som Neil Gaiman's Sandman. Den spelar på psykologiska rädslor, fast utan att bli töntig.
Gabriel Rodriguez som gjort artworken matchar upp Joe Hills fantastiska berättarförmåga med fantastiska illustrationer! När jag låg och läste Locke & Key blev jag faktiskt att tänka på en av de allra första serier jag läste som liten; Mystic från Crossgen Comics. Illustrationerna påminde mig starkt om de Brandon Peterson gjorde för Mystic, och jag var tvungen att ta fram mina gamla lösnummer och jämföra. Det var inte så likt som jag inbillade mig, men visst fanns det ändå likheter, och framför allt, det var minst lika välgjort! Så vill ni börja läsa en ny serie och inte vet vad ni ska välja så rekommenderar jag Locke & Key starkt.
Fem småfeta zombies av fem!